Många vuxna känner sig osäkra när de ska prata med unga om hur de mår, enligt en ny Novusundersökning. Rädslan för att uttrycka sig fel eller göra situationen värre gör att många tvekar – och många antar att unga inte vill prata med vuxna alls. Men när unga själva beskriver sina erfarenheter framgår något helt annat; de vill ofta bli lyssnade på, men drar sig för att öppna sig av rädsla för att bli missförstådda, dömda eller få sina känslor förringade. Det skapar ett tystnadsglapp där både unga och vuxna har vilja att prata, men där osäkerheten stoppar samtalet.

Läs hela artikeln här: Vuxna har svårt att prata med unga om psykisk hälsa – samtidigt är unga rädda för att inte bli tagna på allvar

1825 är en av 42 organisationer som kraftsamlar för ungas psykiska hälsa

1825 är en del av Sveriges största manifestation för ungas psykiska hälsa. Tillsammans med 42 organisationer arbetar vi för att öka kunskap och accelerera det goda arbete som görs och som vi vet fungerar. Med vår kunskap står vi enade som en gemensam kraft. Vi tror på ungas egen förmåga, på vuxenvärldens ansvar och på att verklig förändring kräver handling – inte bara ord.

1825 är en av 37 organisationer som nu kraftsamlar för ungas psykiska hälsa.

Allt fler unga mår dåligt, och utvecklingen går åt fel håll. Ångest, nedstämdhet och suicid bland unga ökar – samtidigt som stödet ofta är otillräckligt eller svårt att få tillgång till. Tillsammans med en bred samling aktörer som arbetar med unga människor står vi bakom en gemensam debattartikel i Göteborgs-Posten. Vi kräver ett nationellt krafttag för att säkerställa att fler unga kan få det stöd de behöver.

Vårt budskap är enkelt: lösningar finns och civilsamhället står redo att agera med det offentliga. Vi finns här för att stötta i det arbetet och ser fram emot en fördjupad och frekvent dialog mellan civilsamhället och politiken.

Läs hela artikeln här: Unga mår sämre än någonsin – och det krävs krafttag för att vända utvecklingen

I Sverige lever idag cirka en miljon unga vuxna i åldrarna 18 till 25 år. Undersökningar visar att 70 procent av dessa unga vuxna någon gång upplevt psykiska besvär. Samtidigt är det enbart drygt 10 procent av den drabbade målgruppen som sökt professionell hjälp. Orsakerna till varför man inte väljer att söka hjälp kan vara flera, men det vi vet säkert är att om vi inte fångar upp de unga vuxna som är på väg in i vuxenlivet och som är i behov av stöd eller behandling, riskerar vi att hindra en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. 

En god psykisk hälsa innebär enligt WHO “ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle som hen lever i.” En god psykisk hälsa är så mycket mer än frånvaron av psykisk ohälsa. På resan in i vuxenlivet kan en god psykisk hälsa vara helt avgörande för en persons förutsättningar att klara sig genom kommande upp- och nedgångar. Lika sårbar som en ung vuxen kan vara, lika stor utvecklingspotential har personen i samma livsfas. Det är därför rätt stöd och hjälp till en ung vuxen kan vara avgörande för att säkra en välmående vuxen. 

Tyvärr faller alldeles för många unga vuxna mellan stolarna i den offentliga vården och omsorgen när de går från att vara barn till vuxen. Vårt samhälle kan inte möta det skriande behovet av stöd till en ung vuxen som inte mår psykiskt bra. Många som kommer till oss på 1825 har sökt stöd och hjälp från olika instanser och känner att stödet som erbjuds inte är av tillräckligt hög kvalitet, att de inte blir bemötta med förståelse för sina utmaningar eller att de inte har råd med det stöd som erbjudits. 

Gruppen unga vuxna måste förstås som en egen målgrupp i samhället, med unika behov för just denna livsfas. Det är först när det finns en kunskap och förståelse för den här gruppens behov som vi kan börja bygga hållbara samhällsstrukturer och erbjuda rätt typ av stöd. Genom strategiska partnerskap och nära samarbete med akademin är vår ambition att fler aktörer från offentlig sektor, privat sektor och civilsamhälle bättre kan förstå och verka tillsammans utifrån unga vuxnas behov och önskemål. Men vi kan inte vänta med att ge unga vuxna det stöd de behöver, utan det behöver ske redan idag. 

Det kommande året är vårt fokus att utöka vår verksamhet med målet att ta emot ännu fler unga vuxna från hela Sverige. Vi kommer att göra det möjligt genom både fysisk och digital närvaro på utvalda platser i landet samt se över de tjänster vi erbjuder. Allt för att bättre kunna förebygga och behandla psykisk ohälsa och möta unga vuxna utifrån deras behov. 

Att få arbeta nära vårt fantastiska team, skickliga volontärer och ovärderliga donatorer och bidragsgivare ger mig personligen både hopp, glädje och styrka. Utan era insatser kan vi inte förbättra och tillgängliggöra det stöd som de unga vuxna efterfrågar. Tillsammans bidrar vi till att unga vuxna uppmärksammas och får det stöd de behöver för att kunna klara livets olika svårigheter och kliva in i vuxenlivet med förutsättningar att blomstra. 

Caroline Stiernstedt Sahlborn,
Generalsekreterare 1825

Läs hela årsrapporten här.

Vi vet att det generellt är svårt att nå unga män med stödinsatser. Av de som deltog i en individuell samtalskontakt vid 1825 under 2023 identifierade sig enbart 16 procent som killar, och endast 10–15 procent av de som söker sig till landets ungdomsmottagningar är killar.

Så hur kan vi arbeta med den här gruppen? Stiftelsen 1825 bjöd i maj in till webbinarium där vi fördjupade förståelsen för den här utmaningen och utforskade hur vi kan arbeta bättre med unga män. Vi gästades av Bo Helsing, som arbetat vid Mottagningen för unga män i Göteborg i över 20 år. Utifrån sin långa erfarenhet delade han insikter om vad som är unikt med killars psykiska ohälsa, hur vi kan nå unga män tidigare – och vad som blir konsekvenserna om vi inte lyckas.

Webbinariet skedde inom ramen för ett projekt riktat mot unga män som 1825 drivit med finansiering av Jämställdhetsmyndigheten.

EsterCare och 1825 inleder nu ett samarbete med målet att förbättra stödet för unga kvinnor med psykisk ohälsa. Genom att kombinera 1825:s kompetens inom psykisk hälsa med EsterCares digitala verktyg för kvinnospecifik screening och egenvård, vill parterna tillsammans skapa ett mer sammanhållet, jämlikt och förebyggande vårderbjudande för de som lider av samtidig psykisk ohälsa och besvär med kvinnohälsan.

Många unga kvinnor upplever symptom som påverkar deras psykiska och fysiska välmående men som ofta varken fångas upp i vården eller tolkas som relaterade till kvinnohälsa. Det kan handla om cykelrelaterade besvär, PMS, hormonell obalans eller påverkan efter graviditet – tillstånd som ofta normaliseras eller förbises, trots att de påverkar livskvaliteten på djupet. 

Genom det här samarbetet kommer 1825:s klienter nu att få tillgång till EsterCares digitala hälsoplattform, som inkluderar: 

• en digital screening fokuserad på kvinnospecifika symptom 

• en individanpassad hälsoplan med evidensbaserade egenvårdsråd 

• möjlighet till digital rådgivning och vägledning till vidare vård vid behov. 

”Många unga kvinnor lever med diffusa symptom som aldrig fångas upp – trots att de påverkar både psykiskt och fysiskt mående. Genom samarbetet med 1825 får vi möjlighet att nå en målgrupp i stort behov av en mer sammanhållen och kvinnospecifik hälsobedömning”, Lydia Graflund, vd för EsterCare. 

”Vi möter många unga vuxna kvinnor som lider av kroppsliga symtom, som både kan bidra till och förvärra den psykiska ohälsan. Att nu kunna erbjuda ett kvinnospecifikt hälsostöd tillsammans med EsterCare är ett viktigt steg för att bredda förståelsen av vad som kan påverka den psykiska hälsan”, säger Caroline Stiernstedt Sahlborn, generalsekreterare på 1825. 

Samarbetet innebär också att ny kunskap kan samlas in för att bättre förstå sambanden mellan psykisk ohälsa och hormonella besvär hos unga kvinnor. 

Beatrice Nellbrandt är legitimerad psykoterapeut och socionom och driver sin egen mottagning där hon främst tar emot vuxna i enskild terapi och parterapi. Som ett värdefullt komplement till sitt arbete engagerar hon sig även ideellt som volontärterapeut på 1825 och tar emot unga vuxna på sin egen mottagning. Hon ser ett stort behov av terapi för åldersgruppen som 1825 tar emot – unga vuxna. 

Hennes engagemang för unga vuxna grundar sig i en lång erfarenhet av att arbeta med barn och unga inom BUP, socialtjänsten och som kurator. Hon brinner för att ge stöd till dem som befinner sig i övergången till vuxenlivet, en period som kan vara både utmanande och ensam. Beatrice berättar om hur hon alltid haft ett engagemang för barn och unga. Hon beskriver även hur det ofta uppstår ett glapp efter BUP. 

“Inte alla behöver vuxenpsykiatrin, men de behöver ändå någon att prata med.” 

Beatrice hade hört talas om verksamheten när den fortfarande drevs i Stadsmissionens regi. Redan då var hon motiverad att bidra till att fler unga får tillgång till terapi. Beatrice nämner att samhället är pressat, och att det inte alltid är lätt att hitta tid för volontärarbete, men att det ger henne en viktig erfarenhet i hennes yrkesliv. 

”Jag får en inblick i vad unga vuxna verkligen behöver och påminns ständigt om hur stort behovet är. Jag ser det som en del av mitt engagemang att bidra med det jag kan.” 

Att vara volontärterapeut på 1825 innebär att få hjälpa unga vuxna i en kritisk period av deras liv, samtidigt som det ger värdefulla erfarenheter för den egna yrkesutövningen. Beatrice ser sitt volontärarbete som en naturlig del av sitt jobb. Som terapeut ser hon också att tillgången till terapi skiljer sig beroende på var man bor. I Stockholm finns det fler resurser, men på landsbygden och i mindre städer är det betydligt svårare att få hjälp. 

”Jag har arbetat med unga vuxna både i Stockholm och i andra delar av landet, och behovet finns verkligen överallt. Digitala lösningar gör det lättare för fler att få hjälp, men vi behöver fler som engagerar sig.” 

Vill du veta mer om hur du kan engagera dig som volontärterapeut? Här kan du läsa mer.

Visste du att man kan vara volontär hos oss från sin egen mottagning? Läs mer om det här.